Långbordets S står för Söder
2021–04–16
”Gänget med tjejer skrattar lite och får det att låta om att det är jättejobbigt men makar ändå på sig … Samtalet verkar mest kretsa kring nån lärare i skolan som är trist så min uppmärksamhet glider bort längs bordet åt andra hållet istället. Det är verkligen sjukt långt. Hur fick de hit det kan man undra? Längre bort sitter några tanter och pratar och bortanför dem vid grillen verkar det som att någon förbereder ett barnkalas.”
Så skrev White Arkitekter i tävlingssanökan till Helsingborgs stad för vinna förtroendet att få omforma en utsatt plats på Söder kallat Furutorpsplatsen. En central plats, men kantad av stora utmaningar som utanförskap och segregation, några av dagens största utmaningar när det kommer till stadsutveckling, menar Taiga Koponen på White Arkitekter.
— Projektet Långbordet var ett snabbt projekt, där allt var på plats på mindre än ett år om jag minns rätt. Målet var att omarbeta en offentlig plats och skapa trygghet för medborgarna genom en tillfällig publik installation. Vad jag vet står den fortfarande kvar, vilket är glädjande, berättar hon.
Långbordet som koncept föddes i ett platsspecifikt projekt på Söder i Helsingborg. Nu står det även på Söder i Stockholm. Foto: Jann Lipka.
Långbordet är idag en av Nolas mer populära produkter och dess historia börjar som sagt i ett platsspecifikt projekt i Helsingborg. White Arkitekter och konstnären Ebba Matz hade en konceptidé om en installation med ett långbord, utformat efter intervjuer med medborgare från området.
— Vi fick idén till ett långbord för att vi ville skapa något som alla människor känner till och kan relatera till, något med ett bekant symbolvärde, men med olika funktioner. Eftersom möten var högt prioriterat kändes långbordet som ett passade koncept, säger Taiga.
White Arkitekter kontaktade Nola som inte tvekade om att vara delaktiga i projektet som partner som kunde förverkliga idéerna för platsen, samt tillverka, leverera och installera möblerna.
— När vi utvecklar produkter tänker vi på hur man kan öka attraktiviteten i den offentliga miljön och på publika platser. Vi behöver då tänka in behoven för olika platser vilka varierar stort mellan exempelvis bostadsområden, allmän park eller gatumöblering för att nämna några. En viktig faktor är också vilka aktiviteter man tänker sig att kunna bjuda in till, säger Agneta Stake, grundare och design manager på Nola.
”Eftersom möten var högt prioriterat kändes långbordet som ett passade koncept.”
Taiga Koponen, White Arkitekter
Furlundsplatsen i Helsingborg, en tidigare otrygg plats med sociala utmaningar som nu besöks flitigt av stolta medborgare som varit delaktiga i idéen till Långbordet. Bild: White Arkitekter, foto: Studio E.
Bordet slingrar sig mellan körsbärsträden och välkomnar människor att mötas över gränserna. Bild: White Arkitekter, foto: Studio E.
Lösningen för hur långbordet skulle slingra sig och fungera kom upp i workshops som White Arkitekter ledde tillsammans med engagerade medborgare. Tillsammans spånade de fram idéer för hur långbordet skulle utformas och interagera bäst med platsen. Det var här idén om det S-formade bordet föddes, dels för att formen slingrar sig — men också för att S står för Söder och bidrar med en stor dos stolthet för människorna i området.
— Bordet slingrar sig mellan körsbärsträden på platsen vilket gör att en sitter i princip under trädkronorna, berättar Taiga.
Tillgänglighet och funktionalitet var högt prioriterat av båda White Arkitekter och Nola, självklart ska det vara enkelt för barnvagnar, rullstolar och rullatorer att sitta vid bordet och delta i aktiviteter som bjuds. Lösningen blev öppningar och passager i de långa bänkar som följer bordets slingrande form. Tanken att ett långbord skulle skapa oväntade möten mellan personer som satte sig vid bordet verkar fungera. På platsen syns allt ifrån picknick, kalas och loppisar till människor som pausar, jobbar eller studerar. Men att tro att enbart design löser utanförskap och segregation är kanske väl naivt, eller?
Långbordet är en del av Nolas ordinarie sortiment idag och har anpassats för att kunna placeras och installeras på en mängd olika sätt och typer av platser. Foto: Jann Lipka.
”Folkliv och aktivitet skapar trygghet och med attraktiv design får vi människor att trivas länge.”
Taiga Koponen, White Arkitekter
— När vi jobbar med liknande utmaningar i stadsutvecklingsprojekt ser vi först och främst till de större perspektiven, och givetvis hållbarhet ur alla aspekter, inte minst socialt som i detta fall. Det handlar mycket om att hitta funktioner som aktiverar platser och drar till sig människor under hela dagen. Folkliv och aktivitet skapar trygghet och med attraktiv design får vi dessa människor att trivas länge, säger Taiga.
— Vad som bidrog till att lösa de sociala problemen på denna palts var att arkitekterna planerade för samvaro. De skapade möjligheter för människor att träffas, prata och sitta och äta tillsammans. Till skillnad från enskilda bord och stolar, eller parkbänkar, är detta ett sätt att bjuda in allmänheten att umgås över gränserna, säger Agneta.
Och Långbordet lever vidare, vilket kanske är det ultimata beviset på dess förträfflighet. Konceptet med ett långbord är applicerbart på många platser och ställen där det finns en ambition att förändra beteenden och föra folk samman, eller aktivera en eventuellt slumrande plats. Möbeln hjälper till att föra folk samman, vilket White Arkitekter bekräftar då de nyligen ritat in Långbordet på Hamnplan i Stockholm – precis utanför deras eget kontor. Platsen har en historia av att inte ha använts så mycket och hade därför blivit en samlingsplats för foodtrucks. Nu finns det alltså även möjlighet att slå sig ner för ett samtal med en vän eller främling när en äter sin halloumiburgare eller tacowrap. Och S-formen, ja den passar ju även på detta Söder. ●
Projektet är ett samarbete mellan
White Arkitekter
Helsingborg stad
Nola
Kulturhotellet
Ebba Matz